Bildspel

...

torsdag 26 januari 2017

Uppvärmning

Att värma upp är definitivt inte min styrka. Inför tävlingar är det något som ofta inte hinns med, i alla fall inte i den utsträckning som jag hade önskat när man väl sitter där 3 minuter in i loppet med typ maxpuls. Är dock noga med att värma upp åtminstone 10 minuter innan intervallerna börjar när jag kör på trainern. Men 10 minuter räcker egentligen inte för mig och ofta är jag alldeles för seg i början för att uppvärmningen ska vara tillräckligt uppvärmande.

Gårdagens uppvärmning sammanfattas med
denna bild. Hann med en dubbel
espresso, koppla upp telefonen mot BT-högtalaren
och sätta igång fläkten
Igår var jag trött och seg när jag väl gick ner i källaren och bytte om till cykelkläder. Skulle köra 4x4. På hög kadens för att det inte skulle slita för mycket och för att hjärtat skulle få jobba mer än benen. Siktade på runt 100 och med 2h spinning  benen från kvällen innan så var wattsiffrorna blygsamma. Hur som helst blev det ett bra pass...det blev ju genomfört.

Idag hade jag ingen aning om vad jag skulle köra för pass. Letade efter inspiration på nätet, men hittade ingen. Tog därför ett pass jag kört ett antal gånger tidigare denna vinter. Det första av de två blocken är en 25 lång stege där man är upp på FTP sista minuterna...om man orkar. Var fjärde minut spurtar man i 10 sek och då försöker jag trycka upp effekten över 400W. Andra blocket är 10 minuter 40/20 där jag försöker ligga en bit över 400W under arbetet.

Det var ganska sega ben i dag och jag hade behövt värma upp betydligt längre än vad jag gjorde. Klockan hade hunnit bli en bit efter 9 innan jag satt ombytt på trainern och jag satt mest och gäspade under uppvärmningen.

onsdag 25 januari 2017

Bra känsla igen

Det går upp och ner just nu. Den lätta förkylningen har släppt och nu återstår bara lite symptom under morgontimmarna. Igår körde jag spinning på Gerdahallen. Kommer köra många pass på trainern i källaren nu framöver så klämmer gärna in ett spinningpass då och då för att få lite variation. Stack lite tidigare från jobbet och kunde vara med på passet som startade redan klockan 16 och skarvade sedan vidare med passet som började 17:15. 2 timmars trampande blev det och känslan var bra. 2 dagar utan cykling gjorde att benen var fräscha. Knät kände jag inte av alls och förkylningen tänkte jag inte alls på. Körde ett antal åttor med två minuters vila emellan förutom mellan de två passen då det blev betydligt längre vila. Utan effektmätare är det svårt att veta hur mycket man tar i, men det kändes i alla fall som jag tog i. Det blev rejält svettigt och pulsen steg högt. Växlade mellan att ligga över och under tröskeln, eller åtminstone det som jag upplevde som tröskel. Avslutade med enbensintevaller, 45 sek på vardera ben med gradvist ökat motstånd. Skönt avsluta passet med en brännande känsla i låren.


Riktigt bra pass igår alltså. Ovanligt bra känsla för att vara spinning. Hoppas nu bara att förkylningarna kan hålla sig frånvarande framöver, för nu vill jag börja ta i…ordentligt. Ikväll tänkte jag köra fyror. Förväntar mig inga rekordsiffror denna gång, men hoppas på en bra känsla.

måndag 23 januari 2017

Spårat ur

Förra inlägget handlade om att jag var på rätt spår igen, men nu har det spårat ur igen. Jag har dragit på mig en lättare förkylning igen. Har tappat räkningen nu på hur många det varit sedan i somras. Förra vintern hade jag noll förkylningar. Hade då endast två korta träningsuppehåll, ett pga av magsjuka runt årskskiftet och ett veckan innan Mallis, då jag var försiktig för att jag trodde jag höll på att bli sjuk, men det var nog symptom från allergi som jag kände av.

Den här vintern har jag fått stuva om ordentligt i planeringen pga förkylningssymptom och dessutom har jag haft problem med ett knä. Knät kände jag av igen efter torsdagens utomhuscykling. Förstår mig inte riktigt på vad som är fel. Har återupptagit antiinflammatorisk behandling och hoppas det hjälper.

Förra veckan var ju lugn vecka, så det var väl bra tajming att vara sjuk då. Hade inga viktiga pass inplanerade under helgen. Körde 2h MTB på lördagen i måttligt tempo och fick hoppa över ett planerat pass i söndags, men det spelar nog inte så stor roll. Skulle ändå bara ut och rulla lite lugnt. Nu blev det vila helt och hållet och jobb i badrummet istället (Snart klar med väggar och golv).

Nu väntar lite hårdare träning några veckor. Ser fram emot det. Sitter och funderar på hur jag kan skruva upp träningsmängden och intensiteten utan att det går ut över familj och hushåll och min egen kropp. Att träna intervallpass både på morgon och kväll är ett bra alternativ, men då måste jag komma upp lite tidigare på mornarna…och då måste jag också lägga mig lite tidigare (hmm, det blir inte lätt). Vi får se vad det blir. Blir dock aktuellt först nästa vecka.


Den här veckan skulle starta med Kompiskampen idag, men det är jag inte tillräckligt frisk för att köra. Kanske inte blir något alls idag. Får se hur känslan är ikväll. Annars är det lite av varje inplanerat. Fortsatt fokus på syreupptagningsförmågan några veckor till men ska försöka blanda in andra typer av intervallpass än bara fyror och åttor. Kan bli kul det.
 

torsdag 19 januari 2017

På rätt spår igen


Mitt onda knä har ju satt käppar i hjulet för mig de senaste veckorna. Kunde inte riktigt träna som jag ville runt nyår, men förra veckan blev riktigt bra trots knät. Förra veckan var den sista i det här träningsblocket och skulle därför vara en tuff vecka…och det blev det. Synd bara att veckorna innan inte blev så tuffa som jag ville pga att jag ville vila knät, men så blir det ibland. När man har en träningsplan som lite bygger på att varje vecka inom blocket blir tuffare än den förra så förstörs ju detta upplägg när man tvingas till vila. Veckorna i det här blocket blev inte tuffare och tuffare och jag var inte så sliten som jag hade önskat när jag gick in i den sista och tuffaste veckan. Jag hade kunnat välja att skjuta på den sista tuffa veckan och lägga in en halvtuff emellan, men så blev det inte. Jag körde på enligt plan och körde alltså ganska hårt förra veckan. En av anledningarna till att jag inte sköt på den tuffa veckan var för att jag ville ta det lugnare denna vecka för att verkligen se till så att knät skulle må bra igen…för det gjorde det inte förra veckan.

Förra veckan inleddes med vilodag, men sedan blev det cykling 6 dagar i rad. Två intervallpass på tisdagen, spinning på onsdagen, intervaller på onsdagen och lugn pendling på fredagen. 4h distans på lördag och ett ganska lugnt morgonpass på söndagen. Spinningen på onsdagen var inte kul för mitt knä, kändes inte alls bra då, men jag kunde ändå genomföra passet och även torsdagens pass på trainern. Smärtan kommer och går och ibland känns det nästan ingenting och ibland gör det ganska ont att trampa. När jag cyklade hem från jobbet i fredags kändes det riktigt dåligt. Då hade jag ganska ont och var rädd för att jag inte skulle kunna cykla på lördagen.

Men på lördag morgon var smärtan som bortblåst. Hela första timmen kändes det ingenting och resterande tre hade jag bara lite små känningar. Blev ett riktigt bra distanspass det där. 13 pers på MTB genom Bökerbergs skogar bort mot Häckeberga och Genarp och sedan tillbaka. Vi höll bra fart och behövde sällan stanna för att vänta in varandra. Kul när det funkar trots att man är så många som cyklar ihop i skogen. Synd bara att vi var tvungna att ta det lugnt på ganska många ställen på grund av isigt underlag.

Veckan blev alltså ganska tuff, 11 timmar och många bra intervaller och ett långt distanspass. Nu kunde jag gå in i den här lugna veckan med gott samvete. Vilodag på måndag och sedan ett lugnt morgonpass på tisdagen. Jobbade hemma både i tisdags och onsdags, vilket gjorde att jag kunde köra morgonpasset på trainern efter att resten av familjen lämnat huset. Annars hade jag nog cyklat till och från jobbet istället, vilket jag inte alls kände för. Även om det är lugn vecka så betyder det inte att man bara ska ta det lugnt. Nej, 4x4 stod på schemat på onsdagen och det var upplagt för rekord. 2 lugna dagar i ryggen och möjlighet att genomföra passet på eftermiddagen istället för sent på kvällen. Började första fyran kontrollerat och siktade på 370W, vilket är 6W högre än mitt vinterrekord. Hamnade på 366W, så nu gällde det att hålla ihop det på de resterande 3 fyrorna. 366 även på andra, men nu började det kännas i benen. Tredje började bra, men redan i andra minuten började effekten dippa emellanåt. Sista minuten blev riktigt jobbig då jag försökte ta igen svackorna i andra och tredje minuten. 362 hamnade snittet på och nu återstod bara sista plågan. Hade så ingen koll på vilka snitteffekter jag hade uppnått, men kände att rekordet inte längre var inom räckhåll. Så här i efterhand kunde jag räkna ut att det hade behövts 366W i sista och med den känslan i benen jag hade efter tredje skulle bli omöjligt. Och det blev det, orkade inte alls hålla den effekt som jag önskade. Tack vare en stark spurt sista halvminuten lyckades jag trycka upp snittet över hela fyran till 359W.


Så, snittet över alla fyror blev 363W, vilket jag får vara nöjd med. Känns bra att vara på rätt spår. Hoppas den här lugnare veckan ger formkurvan en krökning uppåt så att jag kan krossa rekordet nästa vecka istället. Så, formkurvan verkar peka på rätt håll. Nu ska jag bara försöka få viktkurvan att peka åt rätt håll den med. Och det är inte uppåt den ska peka, även om jag gjorde mitt bästa för att det skulle bli så genom att trycka i mig en semla på kvällen. Men, lite får man ju njuta också.

onsdag 11 januari 2017

Jubileum

Igår blev det dubbelpass. Ett på morgonen och ett på kvällen. Körde tröskelintervaller på morgonen enligt ett upplägg som finns i två träningsvidoes på GCNs Youtube-kanal. Skönt att ha något att titta på medan man cyklar.

På kvällen funderade jag länge på vad jag skulle köra. Tog också lång tid innan jag bestämde mig för att överhuvudtaget träna. Hade känningar i knät, men ville ändå få till ett givande träningspass. Satte mig till slut på trainern i källaren vid halv 10-tiden. Inspirerad av ett nyligen läst Facebook-inlägg blev det ettor. Tog den korta varianten, dvs den med bara en minuts vila mellan intervallerna. Hade bestämt mig för att köra åtminstone 10 på en effekt över 400W. Försökte ha en snitteffekt på ca 420 och det lyckades bra. Efter den 10:e intervallen bestämde jag mig för att köra till jag inte längre kunde hålla en snitteffekt på mer än 400W. Det blev 3 till sedan kände jag att jag inte skulle klara av fler.

Blev ett bra träningspass trots känningar i knät. Hoppas nu bara inte att gårdagens dubbelpass förvärrar situationen.

I och med gårdagens två pass loggade jag min 1000:e aktivitet på Strava. Förväntar mig nu att Strava skickar en guldklocka eller liknande.

Ikväll blir det spinning och tröskelintervaller. Får se om knät pallar dubbla pass eller om jag nöjer mig med ett.

tisdag 10 januari 2017

Knäont


Har stått upp och jobbat hela förmiddagen idag. Händer inte så ofta eftersom jag hellre sitter än står när jag möjlighet. Anledningen till att jag står upp idag är att jag har ont i knät när jag böjer det. Inte bra när man är cyklist. Att kunna böja knät är ju en ganska viktig sak inom cyklingen. Har nu haft ont i knät till och från i snart två veckor. Det började komma efter det senaste distanspasset några dagar före nyår. Jag fortsatte dock träna dagarna därefter, men tvingade mig sedan till vila några dagar. Tränade igen några dagar senare trots att jag hade fortsatt känningar, men det kändes inte så mycket när jag väl hade blivit varm, men desto mer dagen efter. Ytterligare ett par dagars vila och sen på’t igen eftersom jag började bli lite otålig. Vill ju inte gå miste om träning när jag var ledig från jobbet. Körde bland annat fyror i söndags och då ta man ju i. Kändes bra, det var i alla fall inte knät som begränsade effekten.

Tog även ett trainerpass i morse. Satte väckarklockan på 6:00 och en kvart senare satt jag på sadeln och klämde av ett 55 minuters långt pass innan det var dags för frukost och göra sig i ordning för jobbet. Blir nog fler sådana här morgonpass framöver. Är ju annars svårt att få tid till all träning som man vill hinna med. Hade ganska ont i knät de första 3 minuterna och funderade på att avbryta redan under uppvärmningen. Slutade trampa och klämde lite på knät och vips så var smärtan borta och återkom endast i en mildare variant senare under passet. Dock inget som hämmade min träning.

Nu funderar jag på hur jag ska göra ikväll och resten av veckan. Enligt träningsschemat skulle detta vara den sista och tuffaste veckan i den här träningscykeln, så har ganska många tuffa pass inplanerade. Jag vet dock inte om det är så klokt att fortsätta träna tufft så länge jag har ont i knät. Samtidigt vill jag inte gå miste om träning. Borde kanske vila helt upp emot en hel vecka för att ge knät en chans, men vet ju inte ens om vila hjälper. Lite hoppas jag på att det ska gå över av sig självt även om jag tränar på som normalt.

Har googlat lite på ont i knät osv. Det är inte löparknä eller hopparknä som annars är en vanlig knäskada bland idrottare. Det är heller inte korsbandet som är skadat. Smärtan sitter bakom eller runt knäskålen så det kan vara Patellofemoralt smärtsyndrom (PFSS). Läste lite om det och det stod ”Prognosen är vanligtvis god...” Andades ut, det låter ju bra. Men i nästa mening stod det ”Rehabiliteringstiden kan variera men tar oftast mellan 3 till 6 månader” WTF!! Neeej! Det måste vara något annat. Läser på lite till om knäsmärtor, men hittar inget som riktigt stämmer in på mina symptom.

Samtidigt funderar jag på vad som orsakat smärtan. Meniskskada? Överansträngning? Felbelastning? Försöker hitta orsaker och kommer fram till två saker.
1) Visst har jag tränat lite mer än normalt under julledigheten, men jag borde inte bli överansträngd…om det inte samtidigt beror på felbelastning. Mina distanspass har gjorts på De Rosan med mina gamla landsvägsskor och jag har reagerat över hur lite spel det varit mellan kloss och pedal. Kan den fastlåsta känslan vara anledning till överansträngning pga felbelastning? Inte helt uteslutet.
2) Jag har under julledigheten spenderat många timmar på knä på det hårda golvet i källaren. LEGO-byggande med barnen och ett ibland hopplöst letande efter bitar kan vara anledning till att jag har ont i knät. Aningen långsökt, men man vet aldrig.


Hur som helst tänker jag fortsätta träna och behandla knät med ibuprofen och diklofenak och se vad som händer. Om det inte blir bättre om en vecka så får jag fundera på att längre uppehåll och även ta kontakt med sjukvården.