Även den här dagen går i cykelns tecken. Sitter just nu och tittar på Liege-Bastogne-Liege på Eurosport och har precis kollat min Strava-fil från min egen tävling idag. Blev inte så mycket att titta på, körde bara 3 av de 8 varven. En DNF alltså - Did Not Finish. Mer om det senare.
Dagen började med att hela familjen packade in var sin cykel i bilarna (ja, vi fick köra med båda, men den ena går ju på el så jag har inte så dåligt samvete för att vi kör med två istället för en bil) och vi körde bort till Saxtorpssjöarna där Landskrona CK arrangerade träning för barn 5-11 år. Ett av våra tre barn tyckte det var kul att cykla med de andra barnen. de övriga två tyckte också det var kul att cykla, men ville hellre cykla bara med mamma eller pappa. Så, så fick det bli. Jag fick röra lite på benen och det var kul att cykla en liten runda med Edvin.
När vi sedan kom hem och det var fortfarande förmiddag kände jag mig riktigt trött och sömnig. Var inte alls laddad för tävling just då. Försökte vila lite och sedan förbereda mig för tävlingen. Tävlingen, ett linjelopp på drygt 100km på en platt bana runt Barsebäck. Min hemmabana kan man säga. Tror jag är den i startfältet som bor närmast banan och cyklat delar av banan flest gånger. Även om det är min "hemmaplan" så passar förutsättningarna inte mig. Platt och riktigt blåsigt idag.
Cyklade bort till starten och efter lite fix med nummerlapparna och kläder så ställde jag mig i startfållan. Stod nästan längst bak, men det brukar inte vara några bekymmer, man brukar kunna avancera framåt ganska snart om man vill. Ack så fel jag hade. Starten gick och innan jag ens hade klickat i pedalerna var den ca 40 cyklister stora klungan rejält utdragen. Ett danskt lag hade lagt sig i spets och gasade på ganska bra redan i början och det var supersvårt att plocka placeringer. Det uppstod luckor redan på första kilometern och det tog inte lång tid innan pulsen steg mot en obekvämt hög nivå. Jag lyckades hänga på ganska bra, tog några luckor och benen svarade ganska bra, trots bristfällig uppvärmning. Men jag lyckades inte avancera framåt i klungan så mycket och kände samtidigt att det hade varit skönt om det gick lite lugnare ett tag så att benen fick vila lite.
Men inte fick benen vila. Det danska laget höjde farten på rakan vid campingen. Här kom vinden snett bakifrån. Man får alltså inte mycket hjälp av att ligga på hjul. O jävlar vad det gick undan. Här sprack det i klungan. En grupp längre fram fick en lucka och jag låg i svansen på andragruppen när det uppstod ytterligare en lucka framför mig i samband med ett möte med en bil. Jag gav allt för att försöka täppa luckan och fick hjälpa av Andreas och en till, men det räckte inte. Luckan växte så småningom ocn när vi kommit ut på slutet av varvet hade vi bildat en tredjegrupp bestående av ca 10 cyklister.
Vi fortsatte gasa på i förhoppning om att komma ikapp klungan framför. Asvtåndet fram var till en början ganska stabilt, men hårdkörningen tog ut sin rätt och det droppade av folk från vår grupp. Samarbetet var väl heller inte på topp. Det var ojämn körning och vi hade kunnat hålla en betydligt bättre formation i den ständiga kantvinden för att ge varandra lite mer vindskydd. Gruppen framför såg ut att samarbeta bättre och så småningom växte avståndet. I slutet av andra varvet förstod jag att det skulle bli svårt att komma ikapp och då försvann motivationen. Dessutom började jag känna mig obekväm på cykeln. Satt inte alls bekvämt när jag låg i bocken och började få ont i nedre ryggen.
Jag hatar att bryta en tävling, men på tredje varvet fick jag nog. Det kördes otroligt ojämnt i vår grupp och jag hittade inget flyt i cyklingen. Kände att de återstående fem varven skulle bli riktigt jobbiga, framför allt mentalt. Därför tog jag beslutet att hoppa av efter tre varv. Det blev i alla fall nästan en timmes cykling i riktigt hög fart. Förhoppningsvis gav det bra träning.
Ska bli intressant att läsa resultatlistan och se hur det gick för klubbkompisarna. Per och Johan låg i andragruppen och såg starka ut efter fem varv. Då hade danskjävlarna, åtminstone fyra av dem, kört ifrån resten av konkurrenterna och bildat en egen förstagrupp. Därefter kom en ca 10 man stor andragrupp, vari både Per och Johan låg.
Jag ser nu fram emot nästa helg. Då är det tävlingspremiär för MTB. På en bana som passar mig och jag kan garantera att vinden inte kommer att vara till min nackdel. Ska bli skönt att få cykla i den vindskyddade skogen och roligt att få köra riktigt fort på stigarna igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar