Om mig

Här bloggar jag om mitt liv som till stor del präglas av min passion cykling. Du som läsare får följa mig i min satsning som tävlingscyklist och hur jag kombinerar det med att vara heltidsarbetande make och pappa till tre barn.

Vem är Daniel?

Jag är född 1977 och har alltid haft ett stort idrottsintresse. När jag var lite grabb var det både ishockey och fotboll som gällde. Jag var helt tokig i hockey, men i och med ett ökat förnuft ju äldre jag blev så förstod jag så småningom att det skulle bli svårt att hävda sig i ishockeyrinken när typ alla andra var minst huvudet längre. Därför slutade jag med hockey i tonåren och det blev fotboll för hela slanten. Fotbollen slet dock hårt på mina fotleder och för varje säsong som gick tog det längre och längre tid att värma upp inför matcher och träningar. Om jag tränade tisdagar och torsdagar och spelade match på lördagen så hade jag ont någonstans på onsdagar, fredagar och söndagar. Jag gav och satsade istället på mitt nya intresse, cykling.

Det var sommaren 1993 som jag först blev intresserad av cykling. Eurosport var ju favoritkanalen nummer 1 och det var väl ett regnigt juli så det blev väl några timmar framför TVn och Tour de France. Cyklingen i bergen fascinerade mig och Tony Rominger, som det året tog hem den rödprickiga tröjan, blev lite av min idol. Därefter följde jag TdF varje år. Min egen cykling fick dock vänta på sig tills jag köpte min första cykel, en alldeles för stor stålhingst med växlarna på ramen och tåclips. 2000kr trog jag den kostade och jag har kvar den än, men har inte cyklat på den sedan 1997. Det var det året cykelintresset tog fart och jag uppgraderade mig till en Eddy Merckx med 105-komponenter. Jag började köra lite motionslopp, bland annat vätternrundan, men fortfarande prioriterades fotbollen.

När jag la av med fotbollen, tror det var 2004 eller 2005 började jag cykla lite mer regelbundet och hängde med på lite träningar som den lokala cykelaffären anordnade. Vi var ett gäng som tyckte att vi borde starta en klubb och så blev det. Jag drog igång det hela och ganska snart hade vi över 100 medlemmar. En av anledningarna till att start en klubb, var att ha en klubb att tävla för. Så 2006 gjorde jag tävlingsdebut i ett landsvägslopp utanför Staffanstorp. Sedan dess har intresset bara ökat och så även målsättningarna. Under tiden har jag hunnit skaffa familj, tre underbara barn och totalrenoverat ett nedgånget 70-talshus. Cykelformen var väl sådär under de mest intensiva småbarns- och renoveringsåren, men allt har ju sin tid.

Nu är det både landsväg och mountainbike som gäller plus lite CX under hösten. Det är kul att variera sig och det hjälper mig i min träning att kunna alternera mellan de olika disciplinerna. Framför allt är det motiverande att kunna köra bland de gula rapsfälten på racern en solig maj-dag och sedan söka skydd från de skånska vindarna i skogen på MTBn.

Nu är det full satsning mot 2016 års säsong och tanken är lite att den här bloggen ska motivera mig och sätta lite press på mig. Om jag skriver om träning, så får jag ju se till att träna. Nu måste jag ju ha ett riktigt bra skäl till att hoppa över en träning. Det duger inte med dåliga ursäkter när de blir offentliga genom den här bloggen.

Ett av mina stora mål med 2016 är Långloppscupen. Jag har som målsättning att etablera mig bland top 10 i H30 och ska köra tillräckligt många tävlingar för att samla poäng till totala cupen. Jag kommer även att köra Vätternrundan med CK Lunedi. Målet är att göra ett så bra lopp som möjligt enligt de förutsättningar som ges. Ett annat mål är att kunna cykla riktigt fort på Mallorca i början av april. Inte för att jag ska vara med i en tävling, utan för att det är så jäkla härligt att cykla där, och det blir ännu härligare om man gör det fort. Lite Strava-hets ligger också bakom den målsättningen.