På rätt spår igen

Mitt onda knä har ju satt käppar i hjulet för mig de senaste veckorna. Kunde inte riktigt träna som jag ville runt nyår, men förra veckan blev riktigt bra trots knät. Förra veckan var den sista i det här träningsblocket och skulle därför vara en tuff vecka…och det blev det. Synd bara att veckorna innan inte blev så tuffa som jag ville pga att jag ville vila knät, men så blir det ibland. När man har en träningsplan som lite bygger på att varje vecka inom blocket blir tuffare än den förra så förstörs ju detta upplägg när man tvingas till vila. Veckorna i det här blocket blev inte tuffare och tuffare och jag var inte så sliten som jag hade önskat när jag gick in i den sista och tuffaste veckan. Jag hade kunnat välja att skjuta på den sista tuffa veckan och lägga in en halvtuff emellan, men så blev det inte. Jag körde på enligt plan och körde alltså ganska hårt förra veckan. En av anledningarna till att jag inte sköt på den tuffa veckan var för att jag ville ta det lugnare denna vecka för att verkligen se till så att knät skulle må bra igen…för det gjorde det inte förra veckan.

Förra veckan inleddes med vilodag, men sedan blev det cykling 6 dagar i rad. Två intervallpass på tisdagen, spinning på onsdagen, intervaller på onsdagen och lugn pendling på fredagen. 4h distans på lördag och ett ganska lugnt morgonpass på söndagen. Spinningen på onsdagen var inte kul för mitt knä, kändes inte alls bra då, men jag kunde ändå genomföra passet och även torsdagens pass på trainern. Smärtan kommer och går och ibland känns det nästan ingenting och ibland gör det ganska ont att trampa. När jag cyklade hem från jobbet i fredags kändes det riktigt dåligt. Då hade jag ganska ont och var rädd för att jag inte skulle kunna cykla på lördagen.

Men på lördag morgon var smärtan som bortblåst. Hela första timmen kändes det ingenting och resterande tre hade jag bara lite små känningar. Blev ett riktigt bra distanspass det där. 13 pers på MTB genom Bökerbergs skogar bort mot Häckeberga och Genarp och sedan tillbaka. Vi höll bra fart och behövde sällan stanna för att vänta in varandra. Kul när det funkar trots att man är så många som cyklar ihop i skogen. Synd bara att vi var tvungna att ta det lugnt på ganska många ställen på grund av isigt underlag.

Veckan blev alltså ganska tuff, 11 timmar och många bra intervaller och ett långt distanspass. Nu kunde jag gå in i den här lugna veckan med gott samvete. Vilodag på måndag och sedan ett lugnt morgonpass på tisdagen. Jobbade hemma både i tisdags och onsdags, vilket gjorde att jag kunde köra morgonpasset på trainern efter att resten av familjen lämnat huset. Annars hade jag nog cyklat till och från jobbet istället, vilket jag inte alls kände för. Även om det är lugn vecka så betyder det inte att man bara ska ta det lugnt. Nej, 4x4 stod på schemat på onsdagen och det var upplagt för rekord. 2 lugna dagar i ryggen och möjlighet att genomföra passet på eftermiddagen istället för sent på kvällen. Började första fyran kontrollerat och siktade på 370W, vilket är 6W högre än mitt vinterrekord. Hamnade på 366W, så nu gällde det att hålla ihop det på de resterande 3 fyrorna. 366 även på andra, men nu började det kännas i benen. Tredje började bra, men redan i andra minuten började effekten dippa emellanåt. Sista minuten blev riktigt jobbig då jag försökte ta igen svackorna i andra och tredje minuten. 362 hamnade snittet på och nu återstod bara sista plågan. Hade så ingen koll på vilka snitteffekter jag hade uppnått, men kände att rekordet inte längre var inom räckhåll. Så här i efterhand kunde jag räkna ut att det hade behövts 366W i sista och med den känslan i benen jag hade efter tredje skulle bli omöjligt. Och det blev det, orkade inte alls hålla den effekt som jag önskade. Tack vare en stark spurt sista halvminuten lyckades jag trycka upp snittet över hela fyran till 359W.

Så, snittet över alla fyror blev 363W, vilket jag får vara nöjd med. Känns bra att vara på rätt spår. Hoppas den här lugnare veckan ger formkurvan en krökning uppåt så att jag kan krossa rekordet nästa vecka istället. Så, formkurvan verkar peka på rätt håll. Nu ska jag bara försöka få viktkurvan att peka åt rätt håll den med. Och det är inte uppåt den ska peka, även om jag gjorde mitt bästa för att det skulle bli så genom att trycka i mig en semla på kvällen. Men, lite får man ju njuta också.